Visst är den första bilden charmig, sambon satte röven mot kameran när det var dags att ta kort. Haha, kan inte annat än skratta. På andra bilden upptäcker han att han blir fotograferad, något man ser på hans ansiktsuttryck om man tittar nära (och känner honom). Sista bilden vill jag bara gråta när jag ser. Eller nej, nu ljög jag, jag vill gråta när jag ser alla bilder. De framkallar så mycket minnen och känslor att jag inte vet hur jag ska hantera det. Aldrig mer säger jag bara, aldrig mer. Sjuka värld. Varför finns det krig? Varför måste våra älskade åka ner och försvara något de egentligen inte har ett dugg med att göra? Jag förstår inte. Men allt är som vanligt, jag har aldrig och kommer förmodligen aldrig att förstå mig på Försvarsmakten. 

 

Han var iallafall stolt som ännu en gång (!) var med i Aftonbladet.