Körde hem från Stockholm strax efter 21 ikväll. Min tur att köra. Fyfan, var SÅ nära på att slå på varningsblinkersen, ställa mig i vägkanten på motorvägen och storböla. Det snöade så man såg 2 meter framför sig, var minus 2 grader och glashalt. Det var inge kul alls. 50 km/h hela vägen från Sthlm, M försökte lugna mig (och lyckades). Det var länge sedan jag kände att en panikångestattack var påväg men ikväll var den inte långt bort kan jag meddela. Övervägde till och med att stanna och låta M köra, trots att hans körkort låg hemma i Uppsala och trots att han druckit. Ni som känner mig vet att det är illa då. Alkohol + bilkörning går aldrig någonsin under några som helst omständigheter ihop i min värld. Ikväll var jag nära att ge upp detdär. 

 

Men.. jag som de flesta av er också vet så är jag envisare än envisast (finns det ens ett ord som heter så?!) så jag gav mig fan på att klara det. Det brukar ta 40 min att köra den sträckan jag körde, idag tog det 1,5 timme. Men, vi kom fram hela, jag fick bara sladd en gång och panikångestattacken kom aldrig.

 

 

Lär dock ta halva natten att varva ner, men det får jag ta. 

 

Ska krypa till kojs och försöka varva ner nu. 

Jag hatar att köra i snöoväder, jag hatar snö på vägarna och jag hatar att inte ha en fyrhjulsdriven bil. 

 

Godnatt.